Inget går upp mot lite brutalful sunkarkitektur. Detta exempel återfanns i Hamburg, någonstans i kvarteren mellan Reeperbahn och Elbe.Under Elbe kan man gå i en tunnel. Men inte bara gå, där kör även bilar. Inget konstigt med det, i och för sig. Men det som var häpnadsväckande var att bilarna fraktades ner i och upp ur tunneln med hiss! En bil i taget. Det var smått surrealistiskt att se.
Sista kvällen var jag på bio och såg en film om Gudrun Ensslin, "Wer, wenn nicht wir?" Vi som inte är purunga minns ju "Baader-Meinhof-ligan", eller hur? Man får lite perspektiv. Det är ingen alldeles ny och unik företeelse att unga människor passerar gränsen mellan idealism och fanatism och väljer att uttrycka sig genom våld.
Vad som verkligen var vidrigt var de inklippta dokumentära sekvenserna med amerikanska soldater som sitter i flygplan och skrattar åt vietnameser som springer för livet när brinnande napalm faller över dem.
När vi kom hem hade iseländet på vår gata äntligen smält bort. Att man kan bli så glad över att få se lite asfalt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar