Here we go again!

Ja, det är ju vår, som sagt. En obligatorisk ingrediens i mina vårar är: Jobbletarångest. Nu är det dags igen. Jag är inte fast anställd och min tjänst ska utlysas. Det är inget större fel på mig, tvärtom är jag nog ganska lämplig för mitt jobb, men det optimala för arbetsplatsen är en något annorlunda kompetens än den jag har. Nu är det bara att hålla tummarna för att det förutom jag inte är en enda kompetent och bra person som söker, så kanske jag får ett år till. Eller förresten: Någon som vill anställa mig? Sjukt smart, social och trevlig, ung för min ålder, språksnille. Endast 36 000 i månaden. (efter skatt). Vem kan motstå? Vad jag ska jobba med? Tja, jag kan böja dina verb, komparera dina adjektiv och korrigera dina särskrivningar.

Samvetet

Samvetet - finns det? Eller är det bara en inbillning hos ömhudade och mindre livsdugliga individer som undertecknad med flera?

Ganska nyligen har jag i min närhet sett ett exempel på konsekvent och långsiktigt genomförd dålig moral. Nä, ingen saftig skandal eller så. Bara väldigt egennyttigt och - enligt mig - orättfärdigt. Jag är inte överraskad egentligen, och inte personligen förfördelad, men det berör mig ändå eftersom jag har relationer till flera av de personer som är inblandade.

Och till frågan om "samvete": Ur evolutionär synvinkel är det väl rimligt att vi roffar åt oss allt vi kan för vår egen och vår avkommas räkning. Men vi som av någon anledning håller oss med idéer om rätt och fel, kommer vi att överleva i längden? Eller är vi en degenererad sort som kommer att gå under av brist på entreprenörsanda?

Jag ska gå och sova nu och försöka att inte ligga och grubbla över detta. Å andra sidan: Ska man grubbla någon natt så är det väl denna, som blir en timme kortare än andra nätter.

Vår i luften

Efter en dag med studier gick jag ut för att få luft. Det blev en halvmils promenad i vårluften.

Lägg märke till det öppna vattnet! Strax efter att jag tagit denna bild klev ett rådjur över vägen, kanske 15 meter framför mig. Sakta gick jag en liten bit till och stannade sedan för att spana efter djuret inne bland träden. Jag såg det inte, men medan jag stod alldeles tyst och stilla fick jag höra hackspetten.

Hemma i rabatten blommar krokus och om en vecka blir kvällarna ännu ljusare. Snart kommer blå skymning, torr asfalt och koltrastens sång.

Goda föresaster

Nu är det vår, trots lite löjlig snö som snart runnit bort, och nu jäsiken ska jag städa! Om ni inte hört av mig innan kvällen har jag drunknat i såpa och ni får gå någon annanstans om ni vill läsa trams.

Nu har jag drömt igen

I natt drömde jag att det stod en elefant utanför min altandörr. Jag stängde dörren för att den inte skulle komma in och välta mina möbler. När jag kom till dagens första lektion var drömmen fortfarande så tydlig för mig att jag var tvungen att berätta den för klassen.

En elev utbrast: Det betyder MYCKET PENGAR!
Jag: Vad säger du? Är det sant?
Elev: Ja, ja. Jag skojar inte. Det betyder mycket pengar.
Jag: Då ska jag bjuda er alla på tårta!
Elev: Nej nej, inte bara tårta!
Jag: Aha, du vill ha en BMW?
Elev: Nejdå, jag är nöjd med en liten Polo!

En annan elev drog en mer jordnära slutsats: Du har mycket i ditt huvud, därför drömmer du om ett stort djur.

Idag tycker jag att jag har världens bästa jobb. Det är fantastiskt att arbeta med vuxna studerande!

Besök i Hamburg

Inget går upp mot lite brutalful sunkarkitektur. Detta exempel återfanns i Hamburg, någonstans i kvarteren mellan Reeperbahn och Elbe.

Under Elbe kan man gå i en tunnel. Men inte bara gå, där kör även bilar. Inget konstigt med det, i och för sig. Men det som var häpnadsväckande var att bilarna fraktades ner i och upp ur tunneln med hiss! En bil i taget. Det var smått surrealistiskt att se.

Sista kvällen var jag på bio och såg en film om Gudrun Ensslin, "Wer, wenn nicht wir?" Vi som inte är purunga minns ju "Baader-Meinhof-ligan", eller hur? Man får lite perspektiv. Det är ingen alldeles ny och unik företeelse att unga människor passerar gränsen mellan idealism och fanatism och väljer att uttrycka sig genom våld.

Vad som verkligen var vidrigt var de inklippta dokumentära sekvenserna med amerikanska soldater som sitter i flygplan och skrattar åt vietnameser som springer för livet när brinnande napalm faller över dem.

När vi kom hem hade iseländet på vår gata äntligen smält bort. Att man kan bli så glad över att få se lite asfalt!

Det finns hopp

Igår var det blått. Idag är det blött. Men det är bra, för då är snart isbark och skare borta.

Bäst av allt: Ljuset!

Flodhästen räknar kvitton

Började med februari månads kvitton igår kväll, men när jag ändå hade datorn framme så... Och vips var klockan 02.00. Nåja, kvittona har inte gått någonstans. De ligger kvar på sin plats och väntar.

Nu är det snart sommar igen och jag är om möjligt ännu fetare än i fjol. Och jag äger fortfarande inget badplagg som inte innebär risk för nakenchock så fort jag blir blöt. Och att bli blöt, det är liksom grejen med badplagg. Då är frågan hur vi gör med Beach 2011. Ska jag panikträna för att om möjligt INTE se ut som en flodhäst och sedan jaga runt efter en anständig baddräkt till anständigt pris. Eller ska jag slå två flugor i en smäll: Spara pengar och slippa paniken genom att förlägga mitt badande till avlägset belägna skogssjöar?

Till frukost har jag läst en veckotidning som "råkade" (*host*) finnas i huset. En artikel var om ämnet "krama dina demoner". Tänk om Ulf Ekman hade gjort det istället, det hade han kanske mått bra av. Men han läser nog inte damtidningar. Eller hette det "Demontidningar"?

Nu ska jag krama mina kvitton innan jag tar med mig flodhästen ut på promenad. Hej hopp!

I natt jag drömde, del 4

Nu har jag drömt igen. Jag var med i en otäck sekt där vi slaktade människor med kniv. Det var massor av blod överallt och jag kände mig ganska lättad när polisen och min mamma (!) äntligen kom och tog mig därifrån.

VAD är det för fel på mig? Va?