Januarilycka

Torsdag: Kommer hem dödstrött eftersom onsdagskvällen blivit sen. Min mamma har varit här och lagat mat till barnen och STÄDAT! Själv hoppade jag över middagen, tog en macka och la mig i soffan istället. Men först öppnade jag posten. Och vad hittar jag? Jo: Månadslön från nya jobbet, ferielön från det ena höstjobbet, timlön för december från det andra höstjobbet SAMT A-kassan som jag väntat på sedan i somras. Jippi!

Nu fanns det många hål att hälla pengarna i efter en höst på deltid, men vi har vad vi behöver och jag har kunnat köpa flygbiljetter till Barcelona. Matchbiljetter köptes redan i september och hotell bokades före jul. Nu är det bara att hålla ut tills det är dags att åka!

Sedan kom det ett sms från kollegan/vännen/kurskamraten om att grammatiktentan var klar. Jag gick in och hittade ett VG. 11 februari börjar nästa kurs: Invandring och kulturmöten.

Den här helgen är jag och katten ensamma hemma. Jag inledde helgen med att jobba över. Inte länge, men sisådär tjugo minuter för att hinna rätta färdigt veckans alla test. Sedan gick jag och handlade innan jag tog ett senare tåg hem. Medan jag väntade på perrongen fick jag se en pytteliten mus som korsade spåret! Den klättrade över den ena rälsen och kröp under den andra. Sedan försvann den - förhoppningsvis in under perrongen där den var säker för tåget. En liten överlevare.

Väl hemma lagade jag ett recept jag fått av en av mina nya kollegor: Lingonlax! En bit lax som jag täckte med en blandning av rårörda lingon, matlagningsgrädde och pyttelitet kalvfond (sic!). Skulle smaksättas med timjan men jag hade ingen så det blev lite oregano istället. Och salt och vitpeppar. En kvart i 200 grader och så pressad potatis till. Suveränt gott. 

Sedan blev det Wordfeud och elva timmars sömn. Idag har jag inga måsten, men två viljor: Lång promenad och virkning. Vill komma vidare på halsduken som jag skrivit om tidigare. Det kommer jag att kombinera med fotboll på teve. 

Oj!

Jag har haft så fullt upp med att börja ett nytt jobb att tiden har forsat iväg. Även om jag bytt jobb ofta på sistone (professionell vikarie) så vänjer man sig liksom inte. Men jag trivs - den här gången också.

Nya jobbet är återigen sfi, svenska för invandrare. Och det är såååååå kul! Visst, jag trivdes på gymnasiet i höstas också, särskilt med "gubbarna" som jag delade arbetsrum med. Men det tog slut, som vikariat ju gör...

Nu har jag en sfi-grupp B, ganska nya i svenska språket, men med jämförelsevis gedigen skolbakgrund. Ingen har gått kortare än nio år i skolan. Flera har universitetsstudier i bagaget, men krig, revolter, förföljelser har satt käppar i hjulet för deras framtidsplaner och de måste börja från början långt hemifrån. Och de är så duktiga, tappra, rent av hjältemodiga som i vuxen ålder börjar på nytt med nytt språk, nytt alfabet, ny kultur.  Som byter "ner" sig från revisor till busschaufför, från ämbetsman till undersköterska, från jurist och civilingenjör till pizzabagare och barnskötare. I BÄSTA fall. I värsta fall blir det försörjningsstöd och det så kallade "utanförskapet". Bara för att det är så förbenat svårt för svenska arbetsgivare att tro att den som heter Mohamed eller den som inte visar håret för främlingar kan göra ett bra jobb.

Jimmie Åkesson kan för övrigt ta sig i arslet, nu fick jag det sagt också. :)

Januaaaaaaaaaaaaaaaari...

...är inte min favoritmånad. Det är fortfarande mörkt, kallt och halt och så är den ju så förtvivlat lång! Februari är lite drägligare. Den bryts av ett sportlov (inte för mig i och för sig, men barnen brukar i alla fall få vila upp sig lite) och är dessutom föredömligt kort. Alla vintermånader borde vara lika korta som februari. Ja, inte i år då, förstås. Hmpf. Sedan kommer mars, som också är så där äckligt lång. I bästa fall blir det lite mildare och känns lite ljusare. Och så är det så spännande när det börjar komma upp i rabatterna! April är en bra månad i år: Den börjar med påsken och sedan är det inte långt till Valborg och första maj. Och däremellan massor av lökväxter som blommar. Belåtenheten från första april brukar också hålla i sig ett tag, om man lyckats med något riktigt klurigt. Mot slutet av april kommer de blå skymningarna och sedan - äntligen - sköna maj! Den brukar dessvärre gå alldeles för fort. I år inleds maj med en mycket efterlängtad resa, om allting går enligt planerna. Det känns nästan för bra för att vara sant, så jag skriver inte mer just nu. Juni - syrenerna blommar, sommarlovet börjar... Juli - nu blommar jasminen och i år fyller mamma/mormor jämnt. Augusti - vemodet kommer krypande och så ska barnen firas. I år blir de tonåringar på riktigt. September brukar vara behaglig, i bästa fall får vi brittsommar, men samtidigt brukar min höstångest kännas av. När det börjar mörkna ute svajar det i själen. Oktober och november är bara att stå ut med innan december kommer och vi får tända alla ljus och fira födelsedagar. Först är det min och sedan är det han som föddes i det där stallet någonstans långt härifrån.

Se där: En årskrönika i förskott!