Det händer så mycket den där natten: Fyrverkerier som sprakar, nytt år, löften och framtidshopp. Och när man så traskar hemåt mot en varm och efterlängtad säng kommer man på att nu är det januari. En så tråkig månad! Inga luciatåg, inga adventsstakar, inga spännande paket... Bara mörkt, kallt och oändligt långt till våren.
Men som en tröst kommer alltid solen fram någon av de första dagarna i januari och påminner om att nu är vi redan två veckor förbi vintersolståndet. Och det ska nog bli vår i år igen. Men innan dess, innan skymningen blir blå, koltrasten får hjärtat att bäva och solen lurar fram snödropparna vid husknuten är det mycket snö kvar att skotta.
Mycket snö att skotta, lektioner att förbereda, middagar att laga, tvätthögar att sortera, kaffe att dricka, pelletssäckar att tömma, mjölkpaket att återvinna, nyheter att höra, böcker att läsa, maskor att tappa, dammråttor att jaga, tjat att leverera, toarullar att byta och därtill ett och annat blogginlägg att skriva.
Sedan kommer våren och sommaren och det blir gräs att klippa, ogräs att rensa, allergitabletter att äta, myggbett att klia, svett att torka, flugor att slå, getingar att hata...
Och så blir det höst och advent och vår och sommar igen och igen och igen och i bästa fall ganska många gånger innan man själv blir till gräs att klippa och ogräs att rensa och kanske rent av till mull att sätta potatis i.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar